lite foton

Var med en vän och fotograferades lite. Ville ha bilder där stomin syndes.

ny målat var det här:)

"Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill både ut å springa i skogen och måla... "

"Men älskling, då tycker jag att du ska gå ut i skogen och måla, jag packar din väska med färg å penslar å tavla..."

En fantastisk omtanke från min kille som jag aldrig kommer glömma.

Jag gick ut i skogen, satte mig vid en å och målade, men det gick inte som jag tänkte mig. Jag blev irriterad och sedan blev det en massa svarta gubbar med hjärtan(mycket kärlek i baktanken som var mitt utgångsläge).... jag skrev tillit, men tyckte det blev så fult skrivit och suddade ut, det blev grått och jag skrev igen. Jag kastade den på backen, plockade upp den, målade vidare tills jag frös och gick hem.

Nu är inte det hela historien, när jag kom hem ville jag måla vidare på den men det gick inte bättre så jag suddade ut allt och målade ett självporträtt där jag satte min känsla som jag kan känna från och till i olika situationer:)

Jag blir glad av den:)

Ännu en tavla har målats, den har jag nog hållt på med i tre månader men nu är den klar och jag är nöjd. Dn talar för sig själv, men jag vill tacka en vän som jag träffade förra veckan som gav mig inspiration:)

Jag delar gärna av mig från den vackra naturen jag fick uppleva förra veckan med:)

Kram och kärlek!

En förälskelse i mitt liv

Häst är ett djur jag tycker är helt fantastiskt. Jag känner mig helt förtrollad av dem, förälskad kanske man kan säga tom. Jag tycker de är komplett med sitt useende och sina rörelser. De vackraste varelserna jag vet sedan jag var så liten jag kunde minnas.
Jag gillar att vara runt dem, iakta dem röra sig, kommunicera med varandra och omvärlden. De finns så enkla metoder till att göra sig förstådd för detta djur. Med små enkla tryck, de härmar ens rörelser, dras till trygghet och vill utstå så lite stress de bara kan. De vill leva i enkelhet och tillsammans.
Krama och kärlek

lyftkrans giraffer

Denna tavla kom till från en diskussion jag och Ingemar hade då vi var ute och prommenerade runt Ersboda och ut mot Ersmark. Jag älskar skogen och lantliga naturen och det är så underbart att det ligger så nära inpå här.

Ibland kan man bara börja prata om helt oväsentligan saker som egentligen inte har någon sanning eller mening, men som ger roliga fantasier, glädje och skratt.

Till exempel som att starta ett företag med dresserade giraffer.
Tänk va underbart det skulle vara att kika ut genom fönstret och mötas av en giraff med en målare på huvudet.
Jag sa till Ingemar att det måste jag måla.
Jag ville måla det bland annat för att påminna mig själv, men givetvis även andra om att det oftast inte är så stora saker, händelser som behövs för att göra någon glädjefylld.

Jag började måla, från början gick det trögt, men efter ett tag så började tankar och känslor bildas och jag kunde få ut dem på tavlan.
Jag ska ge en kortare beskrivning:
tavlan symboliserar bland annat mitt jag:
Jag kan va filuren och giraffen som vill måla hela världen gul, känner sig kärleksfyllda, rofyllda och vill skänka kärlek, glädje, lycka. Men jag kan oxå vara den bittra filuren som drar sig undan in i min egen grotta och gottar sig med offerkoftan på.
Fast även om jag är den bittra så har jag ett hjärta och då finns alltid hopp om att ta sig ur grottan.

Kramar och kärlek!

måla från mitt inre

Jag planerar att måla en tavla ur mitt inre och det känns jätte spännade. Det är en bild som jag har fantiserat om länge och som jag sökt stöd i när det handlar om min egen utveckling. Det som känns spännande med att måla denna bild är att jag verkligen vill få ut kärlek och energi. Låter lite flummigt men som jag tidigare berättat så är målandet väldigt speciellt för mig, som meditation liksom... det och springningen är bland annat det som får mig att återfå balansen.
Jag tror att om jag målar denna tavla så släpper det på min stelhet lite och jag kommer måla fler liknande tavlor med inrikting från mitt inre.
Så jag har kommit på att jag har lite olika sätt att måla på:

Fotografiskt noga
glatt, "trollmänniskor"
ur mitt inre

Kram och kärlek!

Lite bilder på vägen...

Doris?

Jag tror jag ska byta namn på bloggen osv, det är mycket förändring på g i mitt liv, utveckling så att säga och dax att gå frammåt. Jag tänkte faktiskt att mitt företag och blogg skulle heta liknande och nu känner jag att jag vill ha något som står för mig i nutid. Något mer moget, varmt, härligt namn som jag kan känna igen mig i och som är lätt att utala och kanske förstå. Men gosse vad klurigt det kan va och oj vad jag tänker hit och jag tänker dit...
Jag tänker på det så mycket att det blir likamed noll ibland. Jag tänkte på att jag gillar orden: life, gul, sol, färgklick, heart, spot... ja herregud... men inget har som fastnat. Åsså tänkte jag att jag gillar Doris namn, och det skulle ju va lite roligt, jag skulle kunna tänka mig heta Doris själv, men nä... jag får klura vidare lite.

Nåja jag har lite bloggtorka som nog märkts, så jag har målar terapi istället och det är ju så himla skoj. Energin flödar och speciellt då jag målar bara knasigt. Jag förstår nog picasso mer nu. När jag var liten kunde jag som inte fatta varför han la energi på att göra knepiga tavlor då han kunde måla så vackert. Men nu fattar jag det. Jag kan många gånger känna att jag tycker det blir lite trist då jag målar seriösa bilder, just för att jag blir så himla noga då och det tar sån tid. Egentligen tar det kanske inte så lång tid att måla för mig. Men det är tanke verksamheten som tar tid. Innan efter och under. Först tänker jag på hur den ska se ut och om jag målar till nån så tänker jag på hur jag på bästa sätt ska göra den personen nöjd. Ja det blir prestations ångest hit och dit nr ett. Sedan undertiden kan jag tycka det bara blir fel och kan faktiskt bli arg på tavlan, men sedan börjar det kännas bra igen och då blir jag glad. Jag tänker på personen i fråga, hur uppfattar jag den osv och är det nån jag inte känner kan jag ju inte tänka så och då blir det mer bara efter den information jag fått eller bilden jag givits. Utav personlig information kan jag ända fantisera mig till hur den, det jag målar kan vara osv. därför om jag ska måla nåt till nån så vill jag ha lite mer information än bara ett kort osv, men vad gillar du egentligen, hur är du som person, finns det nåt extra jag kan få in i denna tvla du vill ha?
Hur kan jag göra dig nöjd på bästa vis?
Så det är ganska häftigt för mig att måla, det sprödar känslor genom mig och ut i tavlan.
Men som sagt jag tror ju alltid jag ska misslyckas och inte göra folk nöjda med och det är min största rädsla då jag målar. Därför är jag kritisk till mig själv och frågar verkligen en extra gång, känner du dig verkligen nöjd?

Till en av mina vänner som är väldigt sjuk, erbjöd jag mig att måla en bild till och hon blev glad. Men jag ångrade mig nästan från och till innan och under. Där med den tavlan gick jag igenom frustation, sorg, besvikelse, ilska, rädsla, glädje, kärlek, hoppfullhet... osv
Det tog lång tid att måla den, jag drog ut på det pga att jag älskar denna människa och är rädd för det som komma skall i hennes liv, fast med hoppet förstås. Men nu är den postad, så jag får väl se vad hon tycker. Hon sa:
 "Men det spelar ingen roll, jag vill att du ska måla den som du vill, det är det som betyder nåt för mig."

Jag målade även förut en tavla till en annan vän som även hon var liknande sjuk och när jag var klar gick hon bort. Hon hann få den och blev jätte glad, jag hade prickat av det hon ville ha och jag blev så lättad att jag hann måla den och att hon gillade den så mycket.

Nä nu ska jag måla vidare
Kramar och kärlek
är runt oss hela tiden:)